Varför??

Varför ska livet vara så sjukt orättvisst! Varför!!!! Jag fattar verkligen inte varför vissa drabbas av allt. Kan man inte dela ut skiten , så att alla får en dos? va? Ska det vara så sjukt svårt?
Kan man inte få lyckas att hålla fast den lycka man då och då får nosa på eller är det meningen att lyckan ska hänga i snöre framför oss hela livet som moroten framför en sketen åsna? Är det meningen att lyckan bara ska vara en motivation nånting att sträva efter? Sen när vi ligger där på dödsbädden inser vi att vi blivit blåsta...finns ingen lycka det är bara luft, ett ord, ingenting värt!
Och kom inte och säg att Gud bär dig igenom ,det är när det är som svåraste vi blir som starkast...BULLSHIT!!!! Jag vill inte bli buren ,jag vill se helanden....nån som lagar brustna hjärtan , nån som tar makten över missbruk...nån som helar cancersvulster...

Jag är så trött på allt, så trött....